Ångrar mig?

I fredags sa jag ifrån. Sa att det fungerar inte att ha det på det här sättet för mig... Jag sa vi inte skulle ha någon kontakt alls. Det var jättejobbigt... Speciellt som den andra personen verkade acceptera läget... Ok, då kanske det var lika bra. Om det fick mig att må dåligt och den andra var likgiltig.. Då var det väl ett bra beslut. Men några timmar senare så ångrade jag mig.. Det blev jättejobbigt... Ville bara gå hem.

Usch...

Men jag bestämde mig för att inte tänka på saken på ett tag. Det har jag lyckats ganska bra med faktiskt. Ska nog inte tänka på det i morgon heller. Och framför allt inte i kväll när jag ska sova. Det är tillräckligt svårt att sova på söndagar i alla fall..

Har haft lite kontakt med en gammal kompis i helgen. Vi brukar inte höras på helgerna men en hel del i veckorna. Men under tiden vi pratade så kom det fram att hennes kille var bortrest i helgen... Aja - då passar det. Men men.. Bättre det än aldrig kanske även om det stör mig något. Att det stör mig "något" är en underdrift. Det stör mig faktiskt ganska mycket.. Well well. Jag hade förmodligen gjort samma sak. Det är jag ganska övertygad om. :S Så - det är lätt att förstå men svårare att acceptera. Sånna är vi.

Idag har varit en så jäkla skön dag. Matchen har jag ju redan skrivit om men efter den har jag lixom bara varit hemma och haft det bra. För en tid sedan hade jag sett det som något jobbigt att bara vara hemma ensam en hel eftermiddag. Men numera tycker jag det är skönt. Det känns bra...

Nu funderar jag på att krypa till kojs faktiskt. I morgon är det måndag och denna vecka kommer att innehålla en hel del arbete på jobbet. Så jag tror det kan vara en bra ide att vara hyfsat utvilad...

Så - gonatt!